En sådan här vacker skapelse bara växte upp helt plötsligt ur vårt trädgårdsland. Det tror jag är naturens sätt att säga tack för att vi matade våra småfåglar hela vintern! Tänk att en sådan fantastisk blomma kommer från ett fågelfrö man inte ens sått själv.
Då kommer jag och tänka på när min mor och jag köpte en påse frön som skulle bli de mest fantastiska solrosorna. Vi satte dem uppe på landet och hade nog en förhoppning om en solrosvägg mot berget, men jag undrar om de ens hann komma upp ur marken innan de nedrans sniglarna var där och avverkade allihop! Det enda vi hittade av vår plantering var sönderätet mojs. Ja, så kan det gå...
Kramar i massor:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar